Lite otur men oxå tur.

Ja nu har jag haft otur kan man ju säga.
Förra fredagen den 17/8 fick jag jätte ont i magen igen.
Livrädd att det var vätska i buken så ringde jag in.
De bad mig åka in.
Väl inne på akuten blev jag inlagd igen då det såg att det ej var vätska.
Utan var tvungen att kolla upp vad som orsaka smärtan.
 
På lördagen berättade de att dom misstänkte gallan.
Okej tänkte jag då vilken otur att jag fick det nu.
Då det var ju bara ca 3 veckor sedan jag opererade mig.
 
Efter undersökningar och röntgen såg de stenar.
Och jag blev sämre med högfeber samt att smärtan ej gav med sig.
Läkarna beslutade då att jag skulle opereras.
Jag var riktigt nervös för det fanns så mycket risker.
Den ena läkaren skrämde upp mig bra mycket.
 
Men operationen gick bra och det känns super skönt.
Så numera har jag ingen gallblåsa kvar.
Något som var fruktansvärt jobbigt var att vara borta från familjen.
Jag kom hem nu i torsdags nästan en hel vecka.
Fy farao vad det kändes i hjärtat.
 
Åkte raka vägen till Elviras dagis för att hämta hem henne.
Hade Jimmies mamma som körde mig.
Och hon skulle hjälpa mig med henne oxå.
Genom att jag nu under 2 veckor ska undvika tunga lyft.
 
Elvira blev överlycklig att se mig.
Vägrade släppa mig på dagis det var bara mamma som dög.
Kände att då hon kom fram och krama om mig så var tårarna nära.
Men jag lycklades hålla det tillbaka.
Det blev en överväldigad känsla av hur mycket jag saknat min lilla tös.
 
Men nu kurerar jag mig och försöker ta det så lugnt det bara går.
Inte det lättaste med en mamma tokig 1 åring.
 
Nu till det possitiva i livet och det är att jag fått förlängt vikariat.
Så nu har man jobb fram till den 16 november.
Känns kanon måste jag säga.
Bara att se framåt nu och hoppas på mera jobb sedan.
 
Jag har även anmält Dante till utställning i oktober.
Någon gång måste bli den första.
Detta ser jag fram emot väldigt mycket.
Så nu är det träning som gäller för han och min del.
 
Elvira mår bara bra.
Det ända som är med henne nu är hostan.
Efter hennes senaste kur penicillin så fick hon en hosta.
Den vill inte ge med sig.
Men bara att vänta ut den och se om den snart ger med sig.
 
Hon har en vilja av stål min älskade dotter.
Men tur att mamma är lika envis.
Trottsen kommer mer och mer smygande.
 
Till veckan blir det shopping som gäller.
Elvira ska få ny uppsättning i höstkläder och skor.
Samt att mamma och pappa behöver lite.
 
En liten bild på mammas goa tös.
 
 
Hoppas att de som läser detta får en trevlig dag.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0